Augusti
-
Kvällar att blicka uppåt
När natthimlen mörknar mer och mer, framträder fler stjärnor men också planeter på himlavalvet. Venus har kommit i banan så att solen reflekteras och vi ser Venus som en starkt lysande stjärna. Läs mer om Venus längre ner på sidan. Även Jupiter och Saturnus har kommit i läge för att förgylla vår stjärnhimmel och kan skådas på nätterna. Spana uppåt för att se meteorskuren Perseiderna 11-12 augusti.
1 augusti Halvmåne i kommande kl 14.41.
I norra Sverige står månen under horisonten dygnet runt i slutet på veckan. Fortfarande är kvällarna och nätterna ljusa och det kan vara svårt med spaningen på himlen.
9 augusti Fullmåne kl 9.55.
Månen når inte över horisonten i norra Sverige under veckans första dagar.
11-12 augusti
Meteorskuren Perseiderna är svår att se här i norr då natten ännu inte blivit riktigt mörk. Just dessa augustidagar ökar chansen att se flera meteorer. Som bäst kan det innebära 20 stycken i timmen. Lär dig mer om Perseiderna här nedan.
I norra Sverige står planeten Saturnus ovanför horisonten hela nätterna. Natten till den 12:e passerar månen till höger nedanför Saturnus och under kvällen och natten till den 13:e passerar månen ovanför planeten.
Även Venus och Jupiter, som är de två ljusstarkaste planeterna, syns tydligt den här perioden. De står nära varandra i tvillingarnas stjärnbild tillsammans med Stjärnorna Castor och Pollux.
16 augusti Halvmåne i nedan kl 7.12.
I norra Sverige står månen över horisonten i slutet av veckan.
23 augusti nymåne kl 8.07.
I norra Sverige står månen över horisonten dygnet runt i början av veckan.
31 augusti Halvmåne i kommande kl 8.25.
I norra Sverige står månen över horisonten under dagtid, i början på veckan. I slutet av veckan håller den sig dock under horisonten.
Se upp!
Meteoritskuren Perseiderna
I augusti inträffar en av de mer kända meteoritskurarna, Perseiderna vars ursprung är kometen Swift-Tuttle. Namnet Perseiderna avslöjar att meteorerna verkar komma från stjärnbilden Perseus. Flest antal meteorer syns kring den 12 augusti. Men eftersom våra nätter ännu inte är helt mörka kan det vara svårt att se något stjärnfall.
Meteorregnet blir intensivast då jorden går igenom kometbanans centrum där tätheten av stoft är som störst. Därför varierar antalet stjärnfall mellan olika år. När det gäller Perseiderna brukar det som mest bli cirka 20 stycken meteorer under en timme.
Visste du detta om Venus?
Om en inte räknar med månen, är Venus det ljusaste objektet på natthimlen och planeten kallas för både Morgonstjärnan och Aftonstjärnan, beroende på när under dygnet man kan se den från jorden. Venus är uppkallad efter den romerska gudinnan för kärlek och skönhet.
Venus är väldigt lik jorden i sin storlek och struktur. Därför kallas Venus också för jordens systerplanet. Venus snurrar i motsatt riktning runt sin egen axel jämfört med jorden och de flesta andra planeter. Dessutom snurrar Venus extremt långsamt, och ett dygn på planeten är som 243 dygn på jorden.
Den tjocka atmosfären på Venus, fångar värme i en skenande typ av växthuseffekt, vilket gör planeten till den varmaste i vårt solsystem. Yttemperaturen är tillräckligt varm för att smälta bly, upp emot 470 grader Celsius. De små glimtar vi lyckats få genom molnen i planetens atmosfär avslöjar vulkaner och deformerade berg på Venus yta.
Visste du att Venus en gång var väldigt lik jorden, och att det till och med kan ha funnits liv på planeten?